Och en tidsplan helt i teflon.

Så kaninen är putsad, styckad och puttrar i vår crockpot tillsammans med bbq-sås, dom sista semestertimmarna drar ihop sig.

Jag känner en otrolig harmoni i hela kroppen och älskar min fru lite mer än vad som kan anses vara rimligt.

En öl, en cider(hata mig inte) och en god whiskey. Vetskapen om att jag inte har massa måsten kvar efter semestern får mig att verkligen njuta nu när jag kan.

Jag håller ett öga på timern till crockpotten, googlar recept på pitabröd och lallar på i godan ro.

Sen blir det dags att börja baka.

Blandar jäst, olja, vatten och salt. Och inser att jag ska ha två jävla liter vetemjöl till receptet.

När man lagar mat är ett recept för 4personer lagom till 1,5 personer.

När man bakar ska man tydligen kunna bjuda in varenda granne. Vad är det för fel på receptförfattare? Om dom skrev skönlitteratur skulle inget av deras alster kunna klassas som rimlighetslitteratur, den saken är jävligt klar iaf.

Så nu gräddar jag orimligt många pitabröd och längtar efter att få hugga in på maten.

Oavsett hur det smakar känns det bra att ha gjort maten från grunden. Något som var helt naturligt för bara några årtionden sedan.

Jag minns att jag ofta skämtade om min mammas skolgång på lanthushållsskola och hennes betyg i mjölkning, mangling och bakning. Idag har jag desto större respekt för hennes kunnande.

Nu är sista plåtarna i ugnen, mitt mästerverk är ihopmonterat och avsmakat.

Som grädde på moset ska jag koka 8kg kräftor imorgon. Semestern kunde verkligen inte sluta bättre.

Gott mos och väl bekomme.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s